Allt detta får mitt hjärta att smälta. Jag vill ta på er

 

 

Skriver så in i helvete mycket musik nu för tiden. Det är så roligt att min spärr har släppt och jag känner hur det bara flödar melodier och textrader inom mig. Det är det roligaste och bästa jag vet i alla fall när det kommer till sysselsättning i någon form. Har säkert 5 stycken låtar som i princip är hel färdiga och halvt inspelade. 

 

Musik är ju för mig det största och mest betydelsefulla intresset. Jag kan inte leva utan musik och skapandet det tillför. Många tror nog inte det om mig, men så är det. Det är för mig själv jag gör det och ingen annan. Visst är det kul med uppskattning men det är inte det som gör att min låga brinner. Det finns inget bättre än att stå på scen och få värdens största jubel och fatta att man precis gjort någonting bra. Men min musik handlar inte om det i första hand, utan om att skapa något som jag känner att jag åstakommit i glädje eller sorg. En känsla, en bearbetning ibland någon form av läkelseprocess eller annars något för att släppa ut alla fjärilar i magen. Det är som en dagbok, som en blogg eller som att prata med en psykolog. Det är det vackraste som finns. 

 

 

 

Förövrigt så är den mest spelade skivan hos mig just nu Lady Gagas Art Pop. 

Vilken fantastisk kvinna och vilken röst. Ni som inte fattar detta snälla lyssna djupare 

med ett extra öra för gudsskull. Hon är magisk. Bästa spåren är 

-Venus -Gypsy -Dope

 

 

 

Detta vill jag ha mer än allt idag. 

 

 

Jag har fått öroninflammation igen. Har så fruktansvärt ont så vet inte vart jag ska ta vägen. Även troligt att jag har något som kallas rosfeber... Fråga mig inte vad det är eller varför - jag har ingen aning. 

 

Börjar sakt men säkert bli bättre med tanke på att jag snart ätit pencelin i ett och ett halvt dygn. 

 

 

Idag har jag förövrig på mig Isabel Marant. Det känns fint. Hejdå

 

 

 

Jag blir så fruktansvärt ledsen. Det är internationella diabetesdagen idag. Det gör så ont att tänka på det. För jag gör inte det vanligt vis, jag tänker inte att jag är sjuk. Men jag är ju det. Jag är sjuk. Jag har en sjukdom som är obotlig och som kräver en ständig kontroll och behöver hela tiden behandlas. 

 

Det värsta är när folk kommer och säger " Äh, man lär ju sig att leva med det" " Oj, har du ätit för mycket socker?" " Ah, min kompisar har diabetes, när man är låg måste man ta spruta, eller hur?". Det brinner i mig när folk tror dom vet exakt vad dom pratar om när dom i själva verket inte vet ett dugg. DET ÄR JAG, som ständigt måste leva med detta. Det är jag som vaknar mitt i natten av att hela jag kallsvettas och skakar ur sängen. Det är jag som varenda dag måste sticka mig i fingert och ta sprutor i magen MINST 8 gånger om dagen. Det är jag som har en bukspottkötel som inte fungerar, jag har inte ätit för mycket godis som liten. 

 

Som sagt så tänker jag aldrig på det vanligt vis. Jag tar mina tester och mina sprutor vareda dag både i skolan och hemma. Jag pendlar upp och ner, äter och sprutar, men tänker inte mer på det för det. Detta ÄR jag, det är min vardag, mitt liv. Det finns inget man kan göra så varför gå omkring och tänka på det. Men så kommer sådan här dagar som denna då jag faktiskt tänker och jag önskar så innerligt i mitt hjärta att alla ni där ute som är friska och pigga SLIPPER detta. Jag hoppas att alla barn som föds aldrig ska behöva ta sprutor för att deras bukspottkörtel också lagt av. Jag hoppas att man finner ett botemedel åt denna skiten så att jag kan bli frisk ifrån detta, så att jag slipper bry mig HELA tiden. För det är just det. Det är en ständig kontroll, dag ut och dag in. Du kan inte slappna av, du måste hela tiden ligga stecket före och veta precis hur du ska lösa alla situationer som kan uppstå. 

 

Jag blir så fruktansvärt ledsen. Det gör ont och det är pissigt som fan. Jag måste få säga det också. Jag måste få vara ärlig och ledsen över detta också. Inte bara positiv och glad. Idag tänker jag på alla er där ute. Ni som kämar och sliter. NI äger. ♥

 

 

 

 

 

Förlåt mig för min fruktansvärda inaktivitet. Jag ber om ursäkt men har haft så in i norden mycket att göra i skolan och min ångest har svällat över. Nu har jag checkat av den och känner mig lugnare än någonsin. Imorgon ska jag och de flesta av mina skolkamrater till Göteborg på framtidsmässa, det sak bli spännande och intressant. 

 

Annars då? Jodå, allt är som vanligt + och - =

+ Göteborg och mässa imorgon

+ Ingen ångest över skolan (iaf i måttlig mängd)

- Jobbhelg 

- extremt tråkigt väder

- att jag bara lyckades trycka hem ett ynka litet linne ifrån Isabel Marant för H&m, gud va fint det är

+ Linnet då, som jag faktiskt kommer få om några dagar! haha

+ MUSIKAL, det enda som jag lyssnar på nu för tiden. 

- Tröttheten som dämpar vardagen i dessa mörka tider. 

 GE OSS SNÖ. 

 

Idag vill jag ha detta, Skorna är ifrån Gianvito Rossi, den benvita fantastiska tröjan är Tomas Maier, och kanske snyggast av allt Wang t-shirten LPD New York. 

 

Marni, lagerfeld och en bok om Hamptons. Ja tack gärna. 

 

ÅNGEST, skolan 08:00 imorgon, då är det bara att köra gärnet igen! jag börjar om, i 7 veckor ska vi jobba hårdare än någonsin innan. Det ska bli jobbigt som fan, men kul.